Erika Edorsson

Shit vilken eftermiddag jag har haft. Mamma fick ett telefonsamtal utav Tobbe vid 17-tiden som säger att Elli är bort och han inte kan hitta henne. Han var ute med en kompis och gick med hans hund plus våran. Mamma kastar på sig kläder och småspringer dit till stället hon försvann för att hjälpa till o leta. Jag skulle egentligen stanna hemma för att se om hon kommer hem till dörren men känner att jag inte bara kan sitta hemma liksom så jag klär på mig och småspringer efter då jag får ett samtal av mamma att jag ska ta cykel och cykla runt järnvägen för att se om Elli tagit sig till andra sidan. Elli tappades alltså bort på en liten stig som har järnvägsspåret på ena sidan (utan stängsel) och en skog på den andra. Jippie liksom. Plus att det var kolsvart ute. Springer tillbaka hem och slänger mig på cykel och cyklar till andra sidan. Tusen tankar går genom huvudet såklart... Tänk om hon blivit påkörd av tåget eller tänk om en varg har tagit henne. På andra sidan möter jag Tobbe som fortfarande inte hittat henne. Han fortsätter åt det håll jag kom ifrån och jag cyklar vidare och ropar efter Elli. Jag är alltså nu på andra sidan järnvägen mot bostadshusen där det finns ett ganska högt galler som gör att man inte ska ta sig ut på järnvägen. Kollar mot järnvägen och andra sidan och ropar på Elli. Helt plötsligt så ser jag något vitt (typ vitt, det var ju kolsvart ute plus kanske 50 meter dit) på andra sidan järnvägen, alltså vid stigen. Som är helt stilla även fast jag ropat "Elli". Kunde lika bra varit snö eller vad som helst. Det var inte alls en tydlig bild haha. Men chansar i alla fall och kastar mig av cykeln för att gå fram till stängslet och ropa igen. Och så rör sig det vita lite (visste inte om jag inbillade mig eller inte) så jag hoppar upp på stängslet och hoppar över fort som fan och ropar "Elli kom!". Och så springer hon över från andra sidan och över järnvägsspåret. Det var alltså hon. Alltså den lyckan när jag lyfte upp henne. Glädjetårarna sprutade haha!

 

Har verkligen märkt av dom superkrafter man får när man ska "rädda" någon man älskar idag. När jag upptäckte att det var Elli på andra sidan och behövde hoppa över stängslet så var det liksom ingen tvekan om att jag skulle över. Men när jag sen skulle tillbaka efter att ha ringt Tobbe och lyft över Elli till honom så var det omöjligt för mig att komma över tillbaka igen hahahaha. Helt sjukt. Det gick verkligen inte!
Men men till slut gick det med hjälp av min cykel hehe. Nu är jag dock jävligt öm på baksidan av låret från stängslet. Har typ fetaste bulan som sticker ut eller vad man ska säga. Ock skrapsår på knät. Men det var det värt!